Moa Josefin Toresson

I'm the world's greatest
Åh, sega dag snälla bara ta slut. Har varit på stan & skolan. Nu är jag hemma på frösön för att samla kraft och hämta stallkläderna. Sen bär de av till tjalmar och sen stallet. Licenskurs står på schemat ikväll, kämpigt! Tycker att Philip kan komma hem och ge mig en styrkekram. Men nej, han slutar om hela två timmar. HÄRLIGT..
I keep my eyes wide open all the time
Måndag, skulle egentligen till stallet idag, och sen rida Karl en rejäl tur nu på eftermiddagen. Men det blev ingen alls av denna dag. Vaknade med magont, huvudvärk, hals ont och annat jävulskap. Så jävla typiskt. Men nu känner jag såhär att jag inte kan vara borta från skolan mer. Har några dagar som jag varit borta nu så, imorgon går jag på skolan oavsett.
De finns inte så mycket att berätta om denna dag. Men helgen blev bra i alla fall. Fredag låg jag hemma och sov, lördag så var jag och Philip på revyn, så jäkla bra! Sen den kvällen sov jag hos Emma för att vi stack till Bräcke tidigt i söndagsmorse, tävling stod på hennes och karls schema och jag agerade hästskötare hela dagen :)
Nu ska jag kolla på arga snickaren.
Puss!
Hear my thoughts in every note
Fast, vad som än händer. Så är den gamla känslan fortfarande jävligast. Att du är borta, det är värre än allt. Värre än allt som händer runt om mig. Fyfan, vad jag behöver höra ditt skratt just nu.
För tänk om jag hade vetat detta för ett år sen, då hade jag hunnit före dig.. Men nu sitter jag här, ett år senare.
Jag tycker synd om alla som inte vet vad livet har för kraft. För de som inte tror att det kan vara avgjort och slut på mindre än en sekund. Med en händelse, kommer alltid en konsekvens. Mer eller mindre.
Jag trodde inte det för ett år sen, då fanns inte döden, olyckor eller att någon av mina närmsta skulle försvinna.
Men han ska veta, och han vet, att jag försöker leva i hans anda. Att försöka göra andra människor glada.
Jag skulle kunna vara din alldeles egna jultomte, bara jag visste vart du är just nu.
Men en sak är säker, hur långt bort du än är så kan jag se dig stråla, och det kommer jag alltid att göra.
Tack&lov.
Jag tänker inte be om ursäkt för att deppiga inlägg kommer då och då. Som alla vet så är det ett sätt att ventilera, släppa på trycket inom sig för en stund. Ni läser denna blogg av en anledning, och att inte det jag skriver passar vissa av er, struntar jag i. För det visar bara att vissa verkligen inte har förstått en smack.
Sen är den en sak till, folk verkar tro att jag ibland (mera förut) inte kommer till skolan för att jag tycker att det är jobbigt att kliva upp på morgonen, att jag är lat och bara helt ointresserad av allt vad plugg är för något. Att människor ens kan sitta och säga att "det kommer inte att sluta bra för henne.." "OjOj, hur ska hon någonsin kunna bli något?" - Det gör så förbannat ont att höra och Det sitter förfan inte i att jag är lat, ointresserad eller trött?!
Jag vill komma lika långt som er, jag vill också ha MVG i alla kurser! Herregud, jag vill också ta studenten.
Snälla sluta prata, missförstå och försök att förstå min reaktion på allt. - Ingen, inte ens jag som alltid måste vara glad är gjord av stål. Ibland knäcks man och då är det bara att bryta ihop och komma igen. Jag vet inte vilken fas jag är just nu, men förr eller senare så jävlar. Då kommer jag igen!
- Vissa kommer säkert klicka bort min blogg nu med ett leende att ja jävlar, där slog hon huvudet på spiken minnsan! (Och jag vet vilka det är som kommer göra de..) Och andra, arga, stötta och förbannade.
Jag vet, att mina allra närmaste har förstått egentligen, ni vet precis hur jag mår ibland och vad jag och alla har gått igenom. Men snälla missförstå mig rätt, Ni alla har funntis där, mer än vad jag någonsin kunnat begära. Och det har betytt mer än allt, verkligen! Men ibland missförstår man människor. Jag hade säkert gjort samma sak, om jag inte visste hur det var. Det är bara det, att ibland kläcker man ur sig saker man tror och tycker, utan att riktigt tänka på vad de kan ha för innebörd i ens annans huvud. Som ibland inte ens var menat så.
Tack alla som finns för mig, jag älskar er, tro inget annat. Men ibland måste man tänka längre än vad näsan räcker. :)
Spara&publicera. Nej, Spara&publicera, Nej. Spara&publicera, klick.